Sparkade i min lilltå i ett mopeddäck idag och kände direkt att den blev stukad för de gjorde något ondare än det annars gör att sparka i lilltån i något hårt. Men under kvällen har det fortsatt göra ont när jag går på den och har antagit en ganska lila nyans, så ja börjar undra om den är bruten... Någon som känner sig manad att ställa en diagnos??

Var under en lång tid fram tills resan började ganska säker på att vi inte skulle komma iväg. Vi kunde ju ha glömt nåt visum, glömma passet hemma, flygbolaget ställt in resan, missat flyget eller nåt annat som jag inte ens kunde komma på som skulle kunna hindra oss från att komma fram. Och så kunde det också ha varit...

 

Vi skulle nämligen mellanlanda i Melbourne och upptäckte att man behöver visum för mellanlandningar som tar över 8h. Visumet var gratis men jag förstod inte hur man kunde skaffa det utan att skicka sina pass till Australien (vilket vi inte hade tid med). Däremot behövde man inte visum ifall bagaget åkte hela vägen direkt och det borde vårat göra eftersom det var bokat som en resa. Mejlade för säkerhets skull Qatar Airways som svarade att det skulle åka hela vägen fram. När vi sen ska lämna våra väskor på Arlanda säger de att de kan inte få ut boardingkort för sista sträckan med Air New Zealand och därför måste vi hämta ut väskorna och checka in igen i Melbourne!! Åh nej, tänkte jag och frågade om vi inte behövde visum då?? Hon kollade med en kollega som sen sa att det var bara att gå bort till deras kundservice så fixade de ansökan och visum på mindre än fem minuter!

 

Detta betyder då att vi nu är i Nya Zeeland!! Helt underbart, fast jag har fortfarande inte fattat det..

Det känns dock som att vi började med de sämre bitarna i landet. Christchurch t.ex. har fortfarande en lång väg kvar av restaureringar av staden sedan jordbävningen i februari 2011. När man kommer från ett land som i princip inte har några jordbävningar kan man inte riktigt fatta hur förödande det är. Ett område på flera kvarter mitt i staden som tidigare var centrum var nu avspärrat och man kunde skymta stora högar med tegelsten, halva hus med trasiga fönster och spruckna fasader i den del som återstod. De delar som inte var avspärrade innehöll också ruiner av kyrkor, tomma tomter med bara grus på och trottoarer som var ojämna och spruckna med gräs växandes upp mellan sprickorna.

 

 

Efter två nätter i christchurch hämtade vi upp den van vi bokat i 3,5 vecka och körde ut på en halvö som var mycket bergigare än vi väntat oss... På väg ut från stan såg vi bara berg framför oss och tänkte där ska vi väl inte upp? Sedan började klättringen med bilen bland hus längs hela vägen upp tills att vi plötsligt nådde krönet! Alltså jag skojar inte när ja säger att jag höll på att köra av vägen!!!

 

Precis efter krönet gick vägen lika brant neråt som den gjort uppåt, men det mest chockerande var utsikten!! Helt oförberedda fick vi nu se det mest turkosa vattnet omgivet av höga berg och det var så sjukt vackert så det går inte att beskriva!!!! Helt otroligt...

 

Efter en lång körning uppochner, hitochdit kom vi tillslut fram till en jätteliten och kurvig grusväg som skulle leda upp till ett vandrarhem och camping. Vi tuffade uppför vägen och höll tummarna för att slippa möte och kom till slut fram till en camping med världens utsikt!

 

Med ett så tajt tidsschema som vi har lämnade vi stället och åkte vidare söderut. Vi stannade till vid en fin strand i ett samhälle och badade fötterna lite, annars har vi i princip bara sett motorvägen.

 

 

De närmaste dagarna ska vi ta oss ner till sydspetsen, sedan 'fiordland' och västkusten uppåt och där finns det nog massor att både se och göra!

 

Vi får se när jag har möjlighet att skriva nåt igen.. Kram på er!

 

Älskar att jag nu äger två biljetter till Muse i Malmö Arena den 7:e december!!

Hoppas deras nya album som släpps 17:e september är så där riktigt jävla bra som de brukar vara...

Men det tror jag faktiskt. :)

Har inte cyklat till/från stan på ett tag, så igår kl 22 när solen precis gått ner började jag trampa hemåt med lite blandad musik i öronen. Jag tycker låten Sail men AWOLNATION är är så kraftfull på något sätt, jag gillar den verkligen! Så när introt på den drog igång hade jag precis kommit till en lång nerförsbacke, kollade att det var fritt bakåt, sträckte ut båda armarna och seglade nerför backen:
- och för en stund kände jag mig oövervinnerlig.

Kom att tänka på en sak när jag var i affären idag.
När jag handlar försöker jag vara ganska snå... ehrm... jag menar, ekonomisk och ofta handla det billigare märket, av t.ex. juice. Så när ICA hade ett väldigt bra pris på Rynkebys juice köpte jag ett gäng under den veckan (det är ju sånt som går åt liksom).
Nästa månad får jag erbjudande på "mina varor"; köp 2 st Rynkeby juice 20% billigare.
- Hmm, jag gillar ju Bravo bättre, men eftersom det är billigt köper jag Rynkeby den här gången.

Och idag upptäckte jag att jag återigen har fått Rynkeby juice billigare genom mitt ICA-kort.
Men det är ju inte så konstigt att det är en vara som jag "brukar köpa" eftersom ICA tvingar mig till det!



Så hur många Bravo-juice jag måste köpa för att börja få rabatt på den istället?!

Ond cirkel det här med "dina varor"...

Som sagt så cyklade jag hem igår, ca 15 km.
Och sen cyklade jag tillbaka till stan igen idag.
Jag var så glad över att jag kommit igång med träningen tills jag insåg
mitt stora problem med att cykla...

Ikväll var min nacke så spänd att jag började grina när jag la vetekudden över axlarna;
- det gjorde alltså så ont när mina muskler försökte slappna av!!


Trodde man skulle må bra av att träna...

Jag hade flera dagar i rad irriterat mig på att behöva sätta mig i en så där äckligt solvarm bil när man redan spenderat hela dagen inomhus på jobbet. Så idag tog jag äntligen cykeln hem! Det var väldigt skönt väder att cykla i och jag kände mig pigg, så det rullade på bra. Problemet nu är väl bara att bilen är kvar i stan och bara cykeln är hemma, men jag behöver nog de där att vara tvungen att ta cykeln för att det ska bli av.

Så det kommer bli skönt att cykla till stan imorgon :)

Grillkväll på balkongen ikväll, kan inte fatta att det är så varmt på kvällarna fast det bara är maj månad.

Underbart är det iallafall!

Hittade en text som jag publicerade på Facebook strax efter att jag varit på skidresa i Österrike.
Tycker fortfarande att det är så kul att läsa om de sjuka grejer som hände på den resan så jag lägger upp den lilla berättelsen här, så får ni läsa om ni orkar!

---

TOPP 3 - HÄNDELSER UNDER ÖSTERRIKERESAN


Nummer 3:

Alla dessa borttappade saker!!

Vi var 4 pers som bilade ner till Österrike för att åka skidor och innan vi ens lämnat sverige hade jag tappat bort min ena vante vilke ledde till att ja fick köpa nya i österrike... Under 2:a dagen i skidbackarna körde Emil & Jesper lite off-pist och nånstans i den backen visar det sig att Jesper har tappat sin plånbok med sitt visa-kort och körkort i... Och senare på kvällen tappar Emil sitt liftkort på utestället vi var på, men han hade i alla fall sån tur att någon hade lämnat in det i baren så han fick tillbaka det efter typ en timme.

Nummer 2:

Bil-incidenter som kunde gått riktigt illa!!

Ett hotell som vi bodde på låg en liten bit uppför en smal och ganska brant backe med hus på ena sidan och ett räcke som skyddade en från att åka ner i
forsen på den andra. När vi skulle åka därifrån den sista morgonen hade det snöat ganska mycket under natten och vi hade bara sommardäck att köra med (eftersom det är förbjudet med dubbdäck där). Så vi tänkte sakta men säkert backa nerför backen, för det fanns ingen plats att vända. Problemet var bara att en liten bit ner i backen började bilen leva sitt eget liv och svängde in rakt mot ett hus samtidigt som den ökade farten, så vi tänkte "shit, nu smäller det!" Då krängde bilen till och stod helt plötsligt på tvären med nosen intill räcket och bakhjulen stod mot trottoarkanten på andra sidan vägen. Vi försökte backa, men det gick bara en liten bit sen åkte bilen med fart in i räcket framför. Så vi fick helt enkelt knuffa bilens framdel i sidled tills den kommit förbi räcket och kunde rulla nerför backen. Om räcket inte varit där hade vi åkt ner i forsen och om bilen inte krängt till och hamnat på tvären hade vi troligtvis hamnat i husväggen... Snacka om tur!!
Några dagar senare i Sverige körde vi på motorvägen i 110 km/h och vår förare Jan får för sig att han ska börja pilla på GPS:en för att den inte laddade som den skulle. Helt plötsligt ropar Emil från baksätet "Janne vad gör du!?" varpå Jan kollar upp precis samtidigt som bilens sida smäller in i räcket längs med vägen. Som tur var studsar den bara till och vi fortsätter köra framåt något chockade. Efter ungefär 5 minuter börjar Jan upprepa meningen: "varför gjorde jag så?" Efter ett tag svängde vi in på en mack för att upptäcka att det inte blev så stor skada trots allt. Det var två långa repor längs med nästan hela högersidan på bilen. Men det kunde varit värre...

Nummer 1:

Hotell-krångel...

Vi körde alltså ner dit med bil och det var Jan som hade fixat med att boka hotell och så. För att göra det lättare så hade han bett en kompis som kunde prata tyska att ringa till hotellet och boka åt oss. När vi sitter på båten mellan Tyskland och Danmark ringer denne kompis och frågar om det var nu vi skulle ner dit. "Ja", svarade Jan, "vi sitter på båten mellan Rödby/Puttgarden nu". Varpå kompisen säger "Men du bad mig boka från måndag om en vecka, inte från idag..." Så samma dag som vi beräknade vara framme i österrike hade vi inget hotell att bo på!!
Jan fick numret dit och ringde.

- Do you speak English?
- Yes, a little bit.
- We've got a reservation for next week but we said the wrong dates and we're arriving tonight. Have you got any free rooms for us?
- ....I'm not in the office, send me an e-mail. *klick*

Så att så var det med den saken. Dessa oförstående tyskar..
Jan ringde tillbaka till sin tysktalande kompis som fick ringa till dem. Han fick veta att de inte hade några rum lediga, men de skulle vara snälla nog att ordna något åt oss eftersom vi hamnat i en liten krissituation.
När vi kom fram blev vi visade till en bastu med två små bänkrader och precis lagom stor golvyta för att få plats med en madrass till en person och två soffdynor till en annan. Så första natten sov vi i en bastu... Det är nog inte många som gjort..!!

Man kan sammanfatta med att det blev en ovanlig, men ändå mysig söndag - trots att jag var själv hela dagen!

Jag gjorde 3 st tårtor till min födelsedag. Jag var lite osäker på ifall det var för mycket, men tänkte att det är säkrast så. Sen kom det totalt 17 gäster så tårtorna tog nästan slut!







Det var i vilket fall en riktig kanondag, så jag är helnöjd!

Igår kom vi tillbaka till fast mark igen efter fyra dagar på havet! Vi har nämligen tagit en (eller egentligen två) dykkurs(er)! Vi började med två dagar av filmvisning, läsning och dyk i en liten pool för att lära oss grunderna i dykning. Det var jag, Malin och ett holländskt par som gjorde kursen tillsammans. Sedan åkte vi ut till Stora Barriärrevet för att bo där i fyra dagar.

Till att börja med var det ganska läskigt att andas under vattnet. Luften var kall och torr och när vi skulle ta av oss cyklopet fick jag in en massa vatten i näsan och ner i halsen, så jag var tvungen att gå upp ur vattnet de första gångerna. Men när vi försökte igen en stund senare kände jag mig helt lugn med att inte ha cyklopet på. Så det fanns ännu hopp om att jag skulle klara av detta!

Vår instruktör sa hela tiden att vi var jätteduktiga i vår grupp, trots att jag hade problem i början, och att det inte skulle bli några problem ute i havet. Det blev det inte heller. Vi dök ner till våra 18m, tittade på fiskar och koraller, kliade sköldpaddor på ryggen och gjorde en film tillsammans. Det var riktigt härligt!!

Dessvärre hade vi lite otur med vädret...
Det var mulet och regnigt till att börja med och sikten var inte alls så bra som den brukar. När vi var uppe i båten var jag lite sjösjuk hela tiden de tre första dagarna och hade svårt för att äta mat. Men frukt gick bra så det åt jag mycket av. Väl nere i vattnet så kände man i alla fall inte av det alls och vi hade minst 5 meters sikt, så visst fick vi se en massa ändå!

Vi gjorde dessutom en "advanced"-kurs när vi ändå var i farten så vi har varit på, och är nu certifierade för, 30 meters djup!

---

Rubriken valde jag förresten av två anledningar.
Dels så var dykning det enda vi gjorde under fyra dagar (13 dyk hann vi med!) men sen så var kursen och boendet där ute inte riktigt gratis heller... Så där försvann våra sista farmjobb-slantar. Dags att nalla av mina svenska pengar igen.